anna mosell

Jobbigt är nog rätta ordet att beskriva känslan när man kliver in genom sjukhus entrén. För jag visste inte i vilket tillstånd han skulle vara i, men när vi kom upp och jag äntligen fick träffa honom. Så lättade en liten sten åtminstonde, för han var åtminstonde vaken och det verkade som att han mådde hyfsat bra. Fick reda på att han hade fått en allvarlig hjärtinfarkt (Hans 5e) och att han hade opererats. Han skulle få ligga kvar minst fyra dagar, så jag hoppas att allt går bra. Det är fortfarande inte säkert att han klarar sig, för minsta lilla hastiga rörelse så kan allt skita sig. Men så ska jag inte tänka, måste tänka posetivt.

Ska dit igen imorgon, så hoppas att han mår bättre då. Håll tummarna med mig! :)